Man bygger på sig funderingar med tiden.

Hej hej, nu är jag här igen.

Jag tror att den enda som läser min blogg är min älskade Andreas, men jag skriver väl för honom då.
Igår var jag, Andreas och Alexandra på smygpremiären av Twilight, som är baserad på en bok som både jag och Alexandra älskar. Andreas var nyfiken på vad det var jag var så uppslukad av. Av emotionella själ skulle jag ge filmen 4.5 av 5, men objektivt sett så är den snarare en 3.5:a. Jag tyckte att det var underbart att se bilderna som man fått när man läste boken uppspelade på en bioduk, och jag tycker att hela historien är så fantastiskt gripande så jag mäkte knappt av om filmen var övertygnade eller inte. Jag gjorde konstiga ljud när Edward var som heeetast, och jag slog Andreas när han skrattade på olämpliga ställen. Jag tycker inte att det var okej av honom att irritera mig sådär när det var första gången jag såg filmen, då boken har påverkat mig så mycket och betyder så mycket för mig.

Jag klarar snart inte av skolan mer känns det som. Även om jag VET att allt kommer lösa sig och tids nog KOMMER jag att göra alla desssa arbeten som måste bli gjorda så äter det upp mig inifrån. Det gör att jag aldrig helt kan koncentrera mig på någonting annat, för jag tänker att jag BORDE vara hemma och plugga. Gnällgnällgnäll.

Jag vill spela gitarr igen. Jag tyckte så mycket om det, men nu minns jag bara 7-8 ackord.. Jag skäms! Jag har slutat upptäcka ny musik också, jag håller mig kvar vid det jag alltid lyssnar på, och lägger till lite säkra kort som Maia Hirasawa och lite nya mando diao-grejer då och då. Det är som om hela mitt kulturella intresse försvann när jag började på estet, för jag var inte längre ensam om att njuta av musik och teater och konst. På smedingeskolan var jag den ENDA som tyckte om kultur, vilket fick mig att hålla kvar vid mina intressen mer så att jag inte skulle falla för grupptrycket. Nu är det "normen" att spela och måla och sjunga och sånt, då är det inte lika viktigt för mig mer.

Nu ska jag se på idol och deppa för att min älskling Lars är borta. Det var väl 2 veckor sedan han försvann, men det är så tomt utan honom :,( hehe, nä så deppig är jag inte men det var så mycket roligare när Lars rörde om i grytan.
Snälla, kan vi inte rösta ut Dåliga Robin snart! han är så dålig att allt annat dåligt i världen verkar som små amå dammkorn. Tsunamin? Whatever. 9/11? Nää, vad e det? Andra världskriget? Robin har skadat fler än så, värre än så.