Magnus Rosén är en gud med en cool elbas.

Ojoj, det är redan tisdag! Blir lite veckovill ibland.. Jag hade studiedag igår, en väldigt slapp och studiefri sådan, så att det var lätt att tro att det fortfarande var helg. Veckosammanfattningen (långt ord) får med andra ord infalla idag.

Veckans bästa: Torsdagens sovmorgon. Mmm, vad det var härligt!
Veckans sämsta: Att man fryser som in i bänken om fingrarna när man åker moppe med stickade vantar. Eller folk som byer låt när man dansar som sjutton.
Veckans väder: Underbart! Sol! Vår! Me like.
Veckans inköp: Jag har shoppat! se föreg. inlägg..
Veckans viktigaste: Köpa kläder, jag hade inte nåt vettigt att ta på mig. Men nu har jag det! Veckans önskning: Nej, mitt liv är komplett ;) Ok, kanske att jag någonsin börjar på samhällsarbetet dårå..
Veckans VA?: Bönner kan vara smått trevliga ibland! Alt. Det är ju faktiskt roligt att dansa?!?
Veckans låt: Jailhouse rock m. Elvis Presley.
Veckans fakta: Älekulla finns inte på riktigt.
Veckans ord: "When the moon hits your eye like a big pizza pie that's amore". Vad fan är en Pizza Pie? Jag har hört talas om Pizza, jag har hört talas om Pie, men Pizza Pie?
Veckans kärlek: Svårt. Pennor. Dom är mycket trevliga.

Måste förövrigt tala om dagens frälsning. Det stod en massa folk i foajen i skolan idag när vi skullle ha scenisk gestaltning. Jag fattade ingenting, och en tant kom fram till mig och frågade var konserten skulle vara. Jag tänkte: Jaja, det är väl nån gubbe och gumma som sjunger psalmer till komp av rullatorhjulsgnissel, och gick sedan emot teatersalen.

När jag kom dit pratade några i klassen om att de pratat med en långhårig gubbe utanför skolan, och att det visst var han som skulle uppträda. Då kommer William in och säger: Vi måste övertyga Åsa om att få gå på konserten, det är Magnus Rosén, basisten ifrån hammerfall som skall spela tillsammans med musikeleverna på skolan! Allmänt jubel, fastän vi alla innerst inne visste att Åsa inte skulle gå med på det.

Trodde vi! Åsa hade nämligen inte pms just den dagen, och vi fick gå och se den. Tack så mycket Gud. Magnus Rosén har sålt sin själ till djävulen, och därigenom fått hår som går till ryggslutet (Alexandra dog när han kom in) och förmågan att spela elbas så bra och snabbt att jag satt gapande och fånlog i minst 10 minuter när han kom in på scen och började jamma. Tyvärr började han prata efter dessa tio minuter, och mitt fånleende förvandlades till ett gapskratt. Han hade verkligen en av de fånigaste röster jag någonsin har hört. Stackarn!

Wellwell, det var jäkligt coolt i alla fall. Jag varnar härmed alla basister från att gå och se honom, ni kommer att vilja ta livet av er efter det..

Puss// Linnea, Nea, Gandalf, Biibii.