För jag tänker alldeles för lite nu för tiden. Lever i framtiden och inte alls i nuet, tänker på pengar och kläder och skola och jobb och ytlig skit som inte gör nån nytta. Ibland är det gött att - som igår kväll - supa till med goda vänner och inbilla sig att man är djup och intellektuell, när man egentligen bara är full och patetisk.
Mamma fick en pilatesboll av syrran som jag försökt träna med lite (skitsvårt, man bryter alla ben i kroppen..) men i alla fall, denna bollen är gjord av nån sorts supermjuk, men ändå tjock och jäkligt stark plast. Den är blå. Just nu känns det som att jag har en blå pilatesboll av stryktålig plast runt hjärnan som fungerar som nåt jävla ozonlager - alla tankar jag har studsar runt där inne och försvinner aldrig, och inga nya tankar kan släppas in. Metreologiska förändringar. Huseffekten.
Kom precis på att mina underbara vänner var ute och vandrade på isen på göta kanal igår.. Helvete vad dum i huvudet man är ibland. VÅGA inte säga nåt till mina framtida barn!! Kan ju försvara mig med att jag stod 2 meter ifrån kanalen och skrek "KOM TILLBAKA; NI KOMMER DÖÖÖÖÖ!!!!" som nån sorts morsa.. Jag tror jag gillar att vara överdramatisk, även om det kan vara väldigt irriterande.. En teaterapas förbannelse.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det vi skrev i våra hemliga dagböcker, det skriver ni på nätet öppet för vem som vill att ta del av, mammor tex, det är både härligt och lite läskigt att få ta det av era tankar... Kram Mamma
Skicka en kommentar